Karin och Henrik producerar lika mycket energi som de gör av med. De 12 solcellerna köpte de begagnade och arbetet har de till största delen gjort själva. Här är deras bästa tips på hur du enkelt fixar solenergi.
Ställ dig i kön för solcellsbidrag
Kötiden för solcellsbidrag kan sträcka sig från två månader till ett par år. Ställ dig därför i kön redan innan du börjar investera.
Var inte rädd för begagnat
Solceller håller i minst 25 år och tappar ytterst lite effekt varje år. En solcellsanläggning handlar om enkel teknik som inte går sönder.
Gör det enkelt för dig
Om du inte har någon byggställning eller är höjdrädd – sätt solpanelerna på marken istället för på ett tak.
Använd solplaneringsappar
Solplaneringsappar räknar ut var den bästa platsen ligger för din anläggning för att du ska få så stor nytta som möjligt av den under hela året.
Gör det mesta av jobbet själv
En solcellsanläggning är oerhört enkel att bygga. Det räcker med att kunna använda tumstock och skruvdragare. När solpanelerna monteras på en ställning på marken är det viktigt att de förankras ordentligt så att de inte förvandlas till ett vindfång. Grävning och eldragningar kan man lätt göra själv.
Ta hjälp av certifierad elektriker
En certifierad elektriker behövs för att koppla in anläggningen. Elektrikern är också behjälplig med var man bör placera omvandlaren och sköter det nödvändiga pappersarbetet. Be din elektriker att sätta solcellsinstallationen på den elfas där du har mest förbrukning, exempelvis på varmvattenberedaren.
Låt din elleverantör ta hand om elcertifikaten
Elcertifikaten innebär att du som producent av förnybar energi får några få öre i bonus per kilowattimme som du producerar. Pappersarbetet för detta är krångligt – låt elleverantören ta hand om detta. Ofta får du en liten ersättning från dem istället.
Köp inte en större anläggning än du behöver
Producerar du mer energi än du gör av med totalt under ett år får du inget skatteavdrag. Det är alltså än så länge onödigt att producera mer energi än du behöver.
tisdag 31 juli 2018
De byggde altan för tusen kronor - publicerat i Land 24 juli 2018
Karin och Henrik ville ha en altan för sommarens umgänge. Istället för att låta en hantverkare bygga den gjorde de det själva på två dagar med återvunna lastpallar. Tricket var att sänka ambitionsnivån och att bygga en enkel grund. Kostnaden slutade på en tiondel av normalpriset.
Hoppa över den svåra grunden
När vinterns tjäle hade släppt började Karin och Henrik konstruera sommarens nya uteplats. Först grävdes en liten bit jord bort för att få ett jämnt underlag att lägga markstenar på. På markstenarna lades lastpallar som de hade fått gratis. Jämfört med att gjuta en grund med plintar sparade denna konstruktion mycket arbetstid och pengar. Återvunna delar gör också bygget mer miljövänligt.
Materialval
Med hjälp av youtube, vattenpass och en skruvdragare skapade de ett miljövänligt sällskapsrum utomhus. Men det tryckimpregnerade altangolvet var ett dilemma.
– Tryckimpregnerat är inte bra ur miljösynpunkt, men det är det inte att behöva byta ut virket ofta heller. Vi valde det som skulle hålla längst, säger Henrik.
Brädorna visade sig vara precis så långa som krävdes för att täcka lastpallarna. De slapp kapningen och kunde skruva fast brädorna direkt.
– Det var rent flyt att virket passade så bra med lastpallarna, säger Henrik.
Sänk ambitionsnivån
Karin och Henrik är nöjda med sin altan. Den har klarat en vinter och ser fortfarande bra ut.
– Sjuttio procent bra räcker för att bli hundra procent nöjd. Vi har verkligen nytta av altanen och har använt den många vår- och sommardagar, säger Henrik. Trappen var slarvigt gjord, men fyller sin funktion. Den lagar vi när det behövs.
Alla kan bygga
Henrik menar att alla kan bygga en enklare konstruktion. Han syftar på att det var Karin som gjorde den absolut största delen av jobbet utan att ha någon snickarerfarenhet sedan tidigare. Kanske håller den några år färre än ett proffsbygge, men det hade tagit längre tid och kostat mer. Nu betalade de totalt tusen kronor för skruv, virke och markstenar.
Hoppa över den svåra grunden
När vinterns tjäle hade släppt började Karin och Henrik konstruera sommarens nya uteplats. Först grävdes en liten bit jord bort för att få ett jämnt underlag att lägga markstenar på. På markstenarna lades lastpallar som de hade fått gratis. Jämfört med att gjuta en grund med plintar sparade denna konstruktion mycket arbetstid och pengar. Återvunna delar gör också bygget mer miljövänligt.
Materialval
Med hjälp av youtube, vattenpass och en skruvdragare skapade de ett miljövänligt sällskapsrum utomhus. Men det tryckimpregnerade altangolvet var ett dilemma.
– Tryckimpregnerat är inte bra ur miljösynpunkt, men det är det inte att behöva byta ut virket ofta heller. Vi valde det som skulle hålla längst, säger Henrik.
Brädorna visade sig vara precis så långa som krävdes för att täcka lastpallarna. De slapp kapningen och kunde skruva fast brädorna direkt.
– Det var rent flyt att virket passade så bra med lastpallarna, säger Henrik.
Sänk ambitionsnivån
Karin och Henrik är nöjda med sin altan. Den har klarat en vinter och ser fortfarande bra ut.
– Sjuttio procent bra räcker för att bli hundra procent nöjd. Vi har verkligen nytta av altanen och har använt den många vår- och sommardagar, säger Henrik. Trappen var slarvigt gjord, men fyller sin funktion. Den lagar vi när det behövs.
Alla kan bygga
Henrik menar att alla kan bygga en enklare konstruktion. Han syftar på att det var Karin som gjorde den absolut största delen av jobbet utan att ha någon snickarerfarenhet sedan tidigare. Kanske håller den några år färre än ett proffsbygge, men det hade tagit längre tid och kostat mer. Nu betalade de totalt tusen kronor för skruv, virke och markstenar.
Självhushållaren Henrik - publicerat i Land 19 april 2018
Henrik Andersson bor i det lilla samhället Skyttorp sedan fyra år tillbaka. Här har han byggt upp ett självhushåll med hjälp av odlingar, höns och social gemenskap. Hans livsstil är noga planerad - konsumtion, grönsaksland och miljöpåverkan – allt är räknat på in i minsta detalj.
Hemma hos Henrik täcker en gammal filt trappen upp till övervåningen. På toalettdörrens insida sitter ett gäng A4:or med handskrivna diagram och kurvor över olika metoder att spara energi. En av dem visar huruvida filten fyller sitt syfte att hålla värmen kvar på nedervåningen. I Henriks hem är det mesta begagnat eller gåvor.
– Alla kläder jag har på mig nu är second hand, säger han. Kaminens fläkt är nyköpt. Det är en dyrare variant och viktig för värmen i huset.
I trädgården står en äldre husvagn som istället för att inhysa mänskliga varelser i dag har blivit bostad till Henriks kraftigt reducerade antal hönor. Utegården är på väg att få nättak efter ett flertal besök av höken. De fem överlevande kom till gården för ett år sedan och är ett uppskattat tillskott i hushållet.
– De omvandlar komposten till proteiner, är bra för miljön och ger mig ägg, säger Henrik. Rent ekonomiskt är det mer effektivt att skaffa höns än solpaneler. Både höns och grönsaker är bra för min lilla hushållsekonomi.
Henrik lönearbetar två dagar i veckan på Hela Sverige ska leva, resten av tiden är han självhushållare. Ekonomiskt klarar han sig bra. Han odlar ungefär hälften av sin egen mat, handlar nästan uteslutande second hand och sparar energi genom att bland annat sätta timer på varmvattenberedaren.
– Jag har jobbat metodiskt och långsiktigt med alla utgifter, säger han. Man sparar jättemycket på att inte vara med i konsumtionssnurren. Allt handlar om summan av inkomster minus utgifter, fortsätter han. Man blir inte rik på att vara självhushållare, men det kapar utgifter.
Vill dela med andra
Bortanför husvagnen står några bisamhällen som tillhör vänner till Henrik. Ved har han fått av en granne. Själv byter och skänker han gärna grönsaker. Självhushållning på heltid är inte något han eftersträvar. Det skulle innebära att han ensam måste stå för alla kunskaper och maskiner som krävs. Dessutom är Henrik en social själ. Samarbete och goda relationer är grundbultar i hans livsfilosofi. Han förespråkar en form av delningsekonomi - han skulle kunna tillhandahålla el genom solpaneler, en annan kunde stå för potatisen och en tredje för fläsket.
– Det är smartare och mer rationellt att dela med varandra och att hjälpas åt. Var och en kan skapa ett överskott på någonting som den är duktig på och gillar att göra. Det tror jag blir bra, säger han.
En vän till Henrik har under hösten fördubblat gårdens odlingsyta för att odla sina grönsaker här. För att få nära till odlingarna kommer han eventuellt också att bo här under sommaren.
– Det blir mer av det roliga, säger Henrik.
Gratisnöjen har minimal miljöpåverkan
Rik är den vars nöjen kostar minst – den amerikanske filosofen Henry David Thoreau och Henrik Andersson har en gemensam syn på livet. Henrik menar att vi behöver hitta sätt att bli lyckliga på utan att förstöra planeten. Hans förslag är att sluta konsumera och lägga krutet på sociala aktiviteter och umgänge istället.
– Det finns ett enkelt samband mellan hur mycket pengar man gör av med varje månad och hur dålig man är för miljön, säger han.
Henrik undviker konsumtionsaktiviteter. Men han talar varmt om cykelutflykter, fotboll, musik, knytkalas och andra aktiviteter som han och sonen Ossian brukar hitta på tillsammans med andra.
Oberoende och fri – men drivkraften är rädsla
Henriks livsstil gör att han kan leva på sin gård utan att vara beroende av någon större inkomst. Utan huslån och med låga omkostnader i övrigt känner sig Henrik fri. Ändå drivs han av rädsla. En rädsla för ensamhet i en hänsynslös kapitalistisk värld och för att välfärdssystemen kan krascha. Därför vill han inte vara beroende av systemen för att överleva. När det gäller pensionen och ålderdomen har han sin plan klar.
– Jag kan leva här på väldigt lite pengar. När kroppen inte orkar längre kommer jag att dö på potatisåkern med grepen i näven, säger han och skrattar.
Han blir allvarlig igen och lägger till att det är viktigt att tänka långsiktigt, men också att vi inte vet hur framtiden kommer att se ut.
Problematiskt med flygresor
I julas flög Henrik till Egypten. Han medger att hans resa har stor negativ miljöpåverkan, men tänker klimatkompensera genom att köpa fler solpaneler till dem han redan har. Självklart har han räknat ut hur många som krävs för att kompensera flygresan.
– Det är en fantastisk upplevelse att resa och därför svårt att sluta med, säger han. Det är konstigt att det är tillåtet att förstöra världen på det här sättet. Vi behöver lagstiftning som reglerar vårt flygande.
Samtidigt tror Henrik på varje enskild individs förmåga att påverka och göra skillnad.
– Hela mitt liv är en inspiration av andra människor. Då borde ju även jag kunna inspirera andra, säger han.
På facebook visar Henrik sina 654 vänner att han lever som han lär. Genom medvetna val, ärlighet och en smittande entusiasm lämnar han ingen oberörd. Nog kan han inspirera alltid.
Namn: Henrik Andersson
Bor: Skyttorp
Ålder: 43 år
Yrke: Webbadministratör, självhushållare
Familj: sonen Ossian och partnern Karin
Drivs av: lust, gemenskap och rädsla
Intressen: musik, fotboll och social gemenskap
Henriks bästa klimatsmarta tips
1. Odla egna grönsaker, laga storkok och frys in
2. Köp ingenting eller bara second hand
3. Spara energi
4. Välj cykel och god hälsa, välj bort bilen
5. Säg nej till konsumtionsaktiviteter
6. Säg ja till livskvalitet, glädje och gemenskap
Skyttorp
Skyttorp är en liten tätort i Uppland, 30 km norr om Uppsala. De knappt 650 invånarna har tillgång till tågstation, skola F-5, idrottsförening och en aktiv kyrkoverksamhet.
Hemma hos Henrik täcker en gammal filt trappen upp till övervåningen. På toalettdörrens insida sitter ett gäng A4:or med handskrivna diagram och kurvor över olika metoder att spara energi. En av dem visar huruvida filten fyller sitt syfte att hålla värmen kvar på nedervåningen. I Henriks hem är det mesta begagnat eller gåvor.
– Alla kläder jag har på mig nu är second hand, säger han. Kaminens fläkt är nyköpt. Det är en dyrare variant och viktig för värmen i huset.
I trädgården står en äldre husvagn som istället för att inhysa mänskliga varelser i dag har blivit bostad till Henriks kraftigt reducerade antal hönor. Utegården är på väg att få nättak efter ett flertal besök av höken. De fem överlevande kom till gården för ett år sedan och är ett uppskattat tillskott i hushållet.
– De omvandlar komposten till proteiner, är bra för miljön och ger mig ägg, säger Henrik. Rent ekonomiskt är det mer effektivt att skaffa höns än solpaneler. Både höns och grönsaker är bra för min lilla hushållsekonomi.
Henrik lönearbetar två dagar i veckan på Hela Sverige ska leva, resten av tiden är han självhushållare. Ekonomiskt klarar han sig bra. Han odlar ungefär hälften av sin egen mat, handlar nästan uteslutande second hand och sparar energi genom att bland annat sätta timer på varmvattenberedaren.
– Jag har jobbat metodiskt och långsiktigt med alla utgifter, säger han. Man sparar jättemycket på att inte vara med i konsumtionssnurren. Allt handlar om summan av inkomster minus utgifter, fortsätter han. Man blir inte rik på att vara självhushållare, men det kapar utgifter.
Vill dela med andra
Bortanför husvagnen står några bisamhällen som tillhör vänner till Henrik. Ved har han fått av en granne. Själv byter och skänker han gärna grönsaker. Självhushållning på heltid är inte något han eftersträvar. Det skulle innebära att han ensam måste stå för alla kunskaper och maskiner som krävs. Dessutom är Henrik en social själ. Samarbete och goda relationer är grundbultar i hans livsfilosofi. Han förespråkar en form av delningsekonomi - han skulle kunna tillhandahålla el genom solpaneler, en annan kunde stå för potatisen och en tredje för fläsket.
– Det är smartare och mer rationellt att dela med varandra och att hjälpas åt. Var och en kan skapa ett överskott på någonting som den är duktig på och gillar att göra. Det tror jag blir bra, säger han.
En vän till Henrik har under hösten fördubblat gårdens odlingsyta för att odla sina grönsaker här. För att få nära till odlingarna kommer han eventuellt också att bo här under sommaren.
– Det blir mer av det roliga, säger Henrik.
Gratisnöjen har minimal miljöpåverkan
Rik är den vars nöjen kostar minst – den amerikanske filosofen Henry David Thoreau och Henrik Andersson har en gemensam syn på livet. Henrik menar att vi behöver hitta sätt att bli lyckliga på utan att förstöra planeten. Hans förslag är att sluta konsumera och lägga krutet på sociala aktiviteter och umgänge istället.
– Det finns ett enkelt samband mellan hur mycket pengar man gör av med varje månad och hur dålig man är för miljön, säger han.
Henrik undviker konsumtionsaktiviteter. Men han talar varmt om cykelutflykter, fotboll, musik, knytkalas och andra aktiviteter som han och sonen Ossian brukar hitta på tillsammans med andra.
Oberoende och fri – men drivkraften är rädsla
Henriks livsstil gör att han kan leva på sin gård utan att vara beroende av någon större inkomst. Utan huslån och med låga omkostnader i övrigt känner sig Henrik fri. Ändå drivs han av rädsla. En rädsla för ensamhet i en hänsynslös kapitalistisk värld och för att välfärdssystemen kan krascha. Därför vill han inte vara beroende av systemen för att överleva. När det gäller pensionen och ålderdomen har han sin plan klar.
– Jag kan leva här på väldigt lite pengar. När kroppen inte orkar längre kommer jag att dö på potatisåkern med grepen i näven, säger han och skrattar.
Han blir allvarlig igen och lägger till att det är viktigt att tänka långsiktigt, men också att vi inte vet hur framtiden kommer att se ut.
Problematiskt med flygresor
I julas flög Henrik till Egypten. Han medger att hans resa har stor negativ miljöpåverkan, men tänker klimatkompensera genom att köpa fler solpaneler till dem han redan har. Självklart har han räknat ut hur många som krävs för att kompensera flygresan.
– Det är en fantastisk upplevelse att resa och därför svårt att sluta med, säger han. Det är konstigt att det är tillåtet att förstöra världen på det här sättet. Vi behöver lagstiftning som reglerar vårt flygande.
Samtidigt tror Henrik på varje enskild individs förmåga att påverka och göra skillnad.
– Hela mitt liv är en inspiration av andra människor. Då borde ju även jag kunna inspirera andra, säger han.
På facebook visar Henrik sina 654 vänner att han lever som han lär. Genom medvetna val, ärlighet och en smittande entusiasm lämnar han ingen oberörd. Nog kan han inspirera alltid.
Namn: Henrik Andersson
Bor: Skyttorp
Ålder: 43 år
Yrke: Webbadministratör, självhushållare
Familj: sonen Ossian och partnern Karin
Drivs av: lust, gemenskap och rädsla
Intressen: musik, fotboll och social gemenskap
Henriks bästa klimatsmarta tips
1. Odla egna grönsaker, laga storkok och frys in
2. Köp ingenting eller bara second hand
3. Spara energi
4. Välj cykel och god hälsa, välj bort bilen
5. Säg nej till konsumtionsaktiviteter
6. Säg ja till livskvalitet, glädje och gemenskap
Skyttorp
Skyttorp är en liten tätort i Uppland, 30 km norr om Uppsala. De knappt 650 invånarna har tillgång till tågstation, skola F-5, idrottsförening och en aktiv kyrkoverksamhet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)