Jag drivs av lust. Så länge jag tycker att något är roligt och värdefullt så brinner jag. Känslan när jag får använda min kompetens och får utlopp för min kreativitet är fantastisk. Att få gräva ner sig riktigt djupt i något är underbart. Då brinner jag som mest, då är jag som bäst.
Jobbmässigt är jag precis där, precis just nu. Jag får den utveckling jag så länge har längtat efter och självförtroendet växer. Det är kul att gå till jobbet igen. Jag har hittat rätt.
Ändå är det något som skaver. Vissa dagar kryper den på mig, den där olustiga känslan av rastlöshet och oro. Den där känslan att något inte är riktigt som det ska. Jag vet precis vad det handlar om. Det handlar om att jag, trots mitt härliga jobb, inte äger min tid. Jag bestämmer inte själv hur jag ska disponera den. Min tid, trots flextimmar och med möjlighet till hemarbete, ägs av någon annan. Jag är anställd.
Jag blir alltid lika inspirerad när jag träffar människor som går sin egen väg, som hoppar av ekorrhjulet och som väljer en annan väg. Och som gör det av skälet att få mer tid. Mer tid för familj, vänner, nöjen, livet. Längtande lyssnar jag, längtande samlar på mig av deras erfarenheter och tankar. Min tid kommer den också. Jag är redan en bit på väg.
Idag fick jag mejl från en tidigare kursare. Hon är väldigt bra på det hon gör och är en stor inspirationskälla. Jag kontaktade henne för jag ville ha lite tips och goda råd på hur man kommer dit hon har kommit. Såhär säger hon om att disponera sin egen tid:
Just det här med att vara sin egen och få bestämma själv tycker jag är helt fantastiskt. Det passar mig så himla bra, och särskilt just nu i livet med små barn då jag kan bestämma mina arbetstider själv, och inte behöver jobba så långa dagar. Jag kan också vara flexibel och försöka vara ledig när maken och dottern är lediga, och vice versa. Också att jag kan vara effektiv och jobba på, och sedan vara ledig. När jag var anställd handlade det mycket om att fylla ut tiden, och man tjänade sällan på att vara snabb. Helt galet.
Huvudet på spiken! Jag älskar hennes svar! Det är ju precis det där jag vill åt.
Längtande planerar jag, längtande längtar jag. Och lusten är i allra högsta grad närvarande.
torsdag 22 februari 2018
söndag 18 februari 2018
Lusten, orken och tiden räcker inte alltid till
Nu har det varit tyst på bloggen ett tag. Efter nyår började jag på nytt jobb vilket har tagit mycket av tiden och orken att skriva för skojs skull. Jobbet är kul, äntligen får jag arbeta med något som har anknytning till min utbildning! Jag översätter, mottagaranpassar, korrläser och textredigerar - en språknörds dröm. Tyvärr blir det inte mycket skrivande kreativitet kvar till kvällen. Ej heller är jag speciellt sugen att fortsätta knappa på datorn efter ett gäng timmars arbete på skärmen. Nu när det börjar dra ihop sig till odlingssäsong lägger jag min privata tid, lust och återhämtning på fröer, försådder och trädgårdsplanering istället. Och givetvis får familjen sin beskärda del av min tid.
När lusten, motivationen och framförallt tiden finns dyker jag upp här igen.
På återseende!
När lusten, motivationen och framförallt tiden finns dyker jag upp här igen.
På återseende!
söndag 17 december 2017
Nytta förenat med nöje - 100% glädje
En tidigare kollega till mig berättade för några år sedan att det gick åt en tank bensin i veckan bara för att skjutsa barnen till olika aktiviteter. Då bor de ändå centralt i staden, och aktiviteterna utfördes inom några få kilometers avstånd.
En annan bekant till mig vägrar hamna i aktivitetsfällan där man lägger massor av tid på att skjutsa barnen överallt, utan att egentligen umgås med dem. Han väljer istället att göra saker tillsammans med sitt barn och andra familjer. Och han väljer att göra det i lokalsamhället och utan prylkonsumtion, exempelvis genom cykelutflykter, teater, knytkalas och umgänge hemmavid.
Själv har jag minst två hockeytokar i familjen, maken och äldsta barnet. Vi får väl se var minstingen vill tillbringa sin fritid. Men jag vill att de ska få göra det de tycker är riktigt roligt. Jag tänker också att det räcker med en sådan aktivitet per barn, och att de ska få be om det själva. Att aktivera för aktiverandets skull känns inte rimligt, men jag tror att det är många som upplever att det är en stor social press på att ha en fartfylld och stressad fritid. ”Alla andra gör ju…” och så känner man pressen att behöva göra likadant. Det har blivit en statusmarkör på samma sätt som prylar och konsumtion.
I skrivande stund står den största hockeytoken och spolar is i den hembyggda rinken. Tanken är att skapa utrymme för våra intressen hemma, inte behöva åka iväg för att ha roligt. Bara det blir tillräckligt kallt så kommer vi att ha mycket roligt den här vintern.
Andra gratisnöjen vi har, precis som ovan nämnd bekant, är att göra saker tillsammans med andra. Det är superkul att till exempel stänga en grishage tillsammans med grannarna, baka tunnbröd i någon bagarstuga, vara aktiv i hembygdsföreningen, äta mat ihop med vänner en vanlig vardag och pyssla med juntagänget.
Häromdagen kom en vän över för att lära mig att sy ett förkläde. Det tog kanske en kvart. Resten av de närmare två timmarna fastnade vi i tekoppen och en massa härligt prat. Det är vad jag kallar nöje!
En annan bekant till mig vägrar hamna i aktivitetsfällan där man lägger massor av tid på att skjutsa barnen överallt, utan att egentligen umgås med dem. Han väljer istället att göra saker tillsammans med sitt barn och andra familjer. Och han väljer att göra det i lokalsamhället och utan prylkonsumtion, exempelvis genom cykelutflykter, teater, knytkalas och umgänge hemmavid.
Själv har jag minst två hockeytokar i familjen, maken och äldsta barnet. Vi får väl se var minstingen vill tillbringa sin fritid. Men jag vill att de ska få göra det de tycker är riktigt roligt. Jag tänker också att det räcker med en sådan aktivitet per barn, och att de ska få be om det själva. Att aktivera för aktiverandets skull känns inte rimligt, men jag tror att det är många som upplever att det är en stor social press på att ha en fartfylld och stressad fritid. ”Alla andra gör ju…” och så känner man pressen att behöva göra likadant. Det har blivit en statusmarkör på samma sätt som prylar och konsumtion.
I skrivande stund står den största hockeytoken och spolar is i den hembyggda rinken. Tanken är att skapa utrymme för våra intressen hemma, inte behöva åka iväg för att ha roligt. Bara det blir tillräckligt kallt så kommer vi att ha mycket roligt den här vintern.
Andra gratisnöjen vi har, precis som ovan nämnd bekant, är att göra saker tillsammans med andra. Det är superkul att till exempel stänga en grishage tillsammans med grannarna, baka tunnbröd i någon bagarstuga, vara aktiv i hembygdsföreningen, äta mat ihop med vänner en vanlig vardag och pyssla med juntagänget.
Häromdagen kom en vän över för att lära mig att sy ett förkläde. Det tog kanske en kvart. Resten av de närmare två timmarna fastnade vi i tekoppen och en massa härligt prat. Det är vad jag kallar nöje!
onsdag 6 december 2017
Skit i sopsorteringen, åk till Thailand istället
En flygresa till Thailand gör ett helt livs sopsorterande bortkastat. Jag vet inte exakt var det kommer ifrån, om det är Stefan Sundströms eller Malena Ernmans citat som sprids via facebook just nu.
Jag gillar både Sundströms och Ernmans engagemang och klimatradikalitet, men här blir jag lite irriterad på det otroligt fyrkantiga påståendet, vem det nu var som sa det. Det är som att säga att det inte är någon idé att sluta snusa eftersom man rökte för fem år sedan.
Det är jättebra att belysa hur illa det är med flyget och att vi alla borde sluta upp med otyget omedelbart. Det lär tyvärr inte ske utan politiska beslut och förbud, eller att oljan faktiskt till slut tar slut. Men jag tycker att det är fel att säga att det är lönlöst att sopsortera för att man flyger till Thailand. Då är jag körd ett par gånger om efter ett antal resor till bland annat USA, Nya Zealand och typexemplet Thailand. Då spelar det ju ingen roll vad jag gör nu.
Jag tänker att allt positivt som var och en gör för miljön är bra, oavsett hur litet eller stort det än är. Alla kan göra något och även det lilla måste räknas. Och om man åker till Thailand och struntar i att sopsortera då? Det måste ju bli dubbelt dåligt?
Sedan är det ju solklart att flygandet måste minska rejält. Där håller jag med helt och hållet. Men människan styrs av lust och inte sunt förnuft. Och så länge det är så pass billigt att flyga kommer folk att fortsätta med det. Förhoppningsvis fortsätter de även att sopsortera.
Jag gillar både Sundströms och Ernmans engagemang och klimatradikalitet, men här blir jag lite irriterad på det otroligt fyrkantiga påståendet, vem det nu var som sa det. Det är som att säga att det inte är någon idé att sluta snusa eftersom man rökte för fem år sedan.
Det är jättebra att belysa hur illa det är med flyget och att vi alla borde sluta upp med otyget omedelbart. Det lär tyvärr inte ske utan politiska beslut och förbud, eller att oljan faktiskt till slut tar slut. Men jag tycker att det är fel att säga att det är lönlöst att sopsortera för att man flyger till Thailand. Då är jag körd ett par gånger om efter ett antal resor till bland annat USA, Nya Zealand och typexemplet Thailand. Då spelar det ju ingen roll vad jag gör nu.
Jag tänker att allt positivt som var och en gör för miljön är bra, oavsett hur litet eller stort det än är. Alla kan göra något och även det lilla måste räknas. Och om man åker till Thailand och struntar i att sopsortera då? Det måste ju bli dubbelt dåligt?
Sedan är det ju solklart att flygandet måste minska rejält. Där håller jag med helt och hållet. Men människan styrs av lust och inte sunt förnuft. Och så länge det är så pass billigt att flyga kommer folk att fortsätta med det. Förhoppningsvis fortsätter de även att sopsortera.
lördag 2 december 2017
Familjejulkalendern
I år fick barnen vara med och bestämma uppdrag till vår aktivitetsjulkalender. Nedan följer resultatet:
1. ha en bråkfri kväll
2. baka pepparkakor
3. göra adventsljusstake
4. spela russinleken
5. kramas extra mycket
6. överraska någon!
7. ha en tevefri dag
8. gå ut i mörkret med ficklampor
9. ta en familjepromenad
10. gå på adventsfika hos familjen NN
11. gör dagen till en rolig dag
12. köp inget idag
13. gå på Lucia i kyrkan
14. spela innebandy
15. släck alla lampor, tänd ljus istället
16. bjud någon på mat eller fika
17. spela brädspel
18. stäng av telefonerna så fort vi kommer hem
19. var extra snäll mot någon
20. hjälp någon med något
21. åka till simhallen och bada
22. laga mat tillsammans
23. klä granen
24. Julaftonsmys!
1. ha en bråkfri kväll
2. baka pepparkakor
3. göra adventsljusstake
4. spela russinleken
5. kramas extra mycket
6. överraska någon!
7. ha en tevefri dag
8. gå ut i mörkret med ficklampor
9. ta en familjepromenad
10. gå på adventsfika hos familjen NN
11. gör dagen till en rolig dag
12. köp inget idag
13. gå på Lucia i kyrkan
14. spela innebandy
15. släck alla lampor, tänd ljus istället
16. bjud någon på mat eller fika
17. spela brädspel
18. stäng av telefonerna så fort vi kommer hem
19. var extra snäll mot någon
20. hjälp någon med något
21. åka till simhallen och bada
22. laga mat tillsammans
23. klä granen
24. Julaftonsmys!
torsdag 30 november 2017
Så var det jul snart igen
Snart är julen här igen och med den kommer i vanlig ordning julångesten. Det är en blandning av klimatångest, konsumtionsångest och frosseriångest. Det är en relativt ny känsla för mig och dök upp första gången efter att barnen kom. Sedan dess sätter det onda i magen in ungefär i samband med att julskyltningen drar igång, vilket för varje år verkar bli tidigare och tidigare. Inför barnens födelsedagar känner jag likadant. Och inför kalasen de blir bjudna på. Det ska fås eller köpas presenter, mest för syns skull. Man måste ju komma med en något. För den summa jag tycker är rimlig för en present till ett barnkalas får man oftast inga vettiga grejor. Det är slit och släng som gäller - om jag inte kan hitta något på någon loppis, eller om den underbara ungen inte kommer på att ge bort en hemodlad pumpa till kompisen.
Inför julen kan jag alltid försöka rikta in släktingar på min filosofi. Vi har tidigare haft klimatsmart jul som tema (julklapparna skulle vara begagnade, hemgjorda eller av bra giftfritt material). Och även utan tema kan jag ju hinta familjen om vad barnen behöver eller snarare vad jag tycker att de ska få. Ja, jag vet… Jag har ett ganska starkt kontrollbehov. Och prylar gör mig galen. Vi brukar leta efter begagnat, och helst ska det vara någon kreativ pryl. I år letar jag gitarr till ett av barnen och skridskor till det andra, och så brukar vi komma på någon aktivitet för hela familjen. På barnens önskelistor står bland annat att äta glass varje dag, att åka till Rullsand i sommar, en hund och en Iphone. Högt som lågt.
Något annat som skaver är när det vankas julklappsbyte på jobbet och det ska skramlas till diverse lärare och idrottsledare. För mig är det väldigt onödig konsumtion. Att köpa bara för att det ska köpas. Det spelar ingen roll att det sägs vara frivilligt. Gång på gång blir jag Grinchen, häxan surtant, den där snåljåpen som aldrig vill bidra. Men det handlar inte om pengarna.
I år kom jag med ett förslag till alternativ julklappsutdelning på jobbet. Istället för att sätta den klassiska summan på 50 kronor för att handla något som ska passa alla smaker (= tvålar och doftljus?) kan man kanske tänka utanför boxen. Jag skickade ut följande mejl:
Hej,
Det är helt galet vad vi människor konsumerar och på det sättet bidrar till att förstöra miljön. Så inför julklappsbytet har jag några förslag (istället för att ha en fast summa på 50kr att handla onödiga prylar för):
1. Tänk kreativt, vi kan väl göra julklapparna istället? (baka bröd, virka en disktrasa, göra julgodis… bara fantasin sätter gränser)
2. Julklapparna kan vara loppisfynd
3. Vi samlar in 50 kr/person och skänker till välgörenhet istället
Jag önskar er alla en miljövänlig jul, tillsammans kan vi rädda världen…
Hälsningar Emelie
Den respons jag fick var till 95 procent positiv. Flera av mina kollegor har kommit med väldigt fina och uppskattade kommentarer. Jag anar att det provocerade några. Men många verkar vilja hänga på och vi blir ett gäng som skänker pengar till Musikhjälpen istället för att köpa julklapp.
Förra året hoppade vi över att vara med på julgåva till äldste sonens lärare. Jag fegade lite och meddelade bara initiativtagaren att vi inte ville vara med och bidra till en present. Det tar emot att alltid vara den som gör tvärtom. Men jag gör det ändå. När det gäller lärare kan jag tycka att de ändå får en julpresent från sin arbetsgivare, precis som många andra med jobb, och därför är det onödigt att bidra ytterligare till onödig konsumtion. Den där julblomman gör varken till eller från. Den är lika mycket slit och släng även den. Dessutom kan det finnas många som inte har råd att ge de där pengarna till presenter, men gör det ändå. De som sliter hårt för att kunna ha råd med julklappar åt sina barn, men kanske känner sig tvingade att lämna ett bidrag. Även om det sägs ska vara frivilligt.
Ett år sa jag ifrån julblomma från min mamma eftersom det är slöseri att ge oss sådana. Vi ger dem ändå bara vidare… När julafton sedan kom fick vi den bästa och finaste ”julblomman” någonsin. Det var ett stort fat i koppar, fyllt med mossa, kottar, tomtar, tid och kärlek. I mitten stod ett stort ljus. Det ska tilläggas att fatet och tomtarna inte var nyköpta, det var sådant hon hade hemma. Och att mossan och kottarna var egenplockade. (Det är ett märkligt fenomen att mossa och kottar faktiskt går att köpa i affärerna.) Det var en av de finaste gåvor jag har fått, jag uppskattade den mycket och den är mig väldigt kär. Det är min typ av julklappar.
För mig är jul tid tillsammans med nära och kära. Man kan visa kärlek, omtanke och uppskattning på många sätt, inte bara genom nyköpta prylar. All konsumtion är inte dålig, men handen på hjärtat – hur många av oss har inte för mycket saker redan nu?
Inför julen kan jag alltid försöka rikta in släktingar på min filosofi. Vi har tidigare haft klimatsmart jul som tema (julklapparna skulle vara begagnade, hemgjorda eller av bra giftfritt material). Och även utan tema kan jag ju hinta familjen om vad barnen behöver eller snarare vad jag tycker att de ska få. Ja, jag vet… Jag har ett ganska starkt kontrollbehov. Och prylar gör mig galen. Vi brukar leta efter begagnat, och helst ska det vara någon kreativ pryl. I år letar jag gitarr till ett av barnen och skridskor till det andra, och så brukar vi komma på någon aktivitet för hela familjen. På barnens önskelistor står bland annat att äta glass varje dag, att åka till Rullsand i sommar, en hund och en Iphone. Högt som lågt.
Något annat som skaver är när det vankas julklappsbyte på jobbet och det ska skramlas till diverse lärare och idrottsledare. För mig är det väldigt onödig konsumtion. Att köpa bara för att det ska köpas. Det spelar ingen roll att det sägs vara frivilligt. Gång på gång blir jag Grinchen, häxan surtant, den där snåljåpen som aldrig vill bidra. Men det handlar inte om pengarna.
I år kom jag med ett förslag till alternativ julklappsutdelning på jobbet. Istället för att sätta den klassiska summan på 50 kronor för att handla något som ska passa alla smaker (= tvålar och doftljus?) kan man kanske tänka utanför boxen. Jag skickade ut följande mejl:
Hej,
Det är helt galet vad vi människor konsumerar och på det sättet bidrar till att förstöra miljön. Så inför julklappsbytet har jag några förslag (istället för att ha en fast summa på 50kr att handla onödiga prylar för):
1. Tänk kreativt, vi kan väl göra julklapparna istället? (baka bröd, virka en disktrasa, göra julgodis… bara fantasin sätter gränser)
2. Julklapparna kan vara loppisfynd
3. Vi samlar in 50 kr/person och skänker till välgörenhet istället
Jag önskar er alla en miljövänlig jul, tillsammans kan vi rädda världen…
Hälsningar Emelie
Den respons jag fick var till 95 procent positiv. Flera av mina kollegor har kommit med väldigt fina och uppskattade kommentarer. Jag anar att det provocerade några. Men många verkar vilja hänga på och vi blir ett gäng som skänker pengar till Musikhjälpen istället för att köpa julklapp.
Förra året hoppade vi över att vara med på julgåva till äldste sonens lärare. Jag fegade lite och meddelade bara initiativtagaren att vi inte ville vara med och bidra till en present. Det tar emot att alltid vara den som gör tvärtom. Men jag gör det ändå. När det gäller lärare kan jag tycka att de ändå får en julpresent från sin arbetsgivare, precis som många andra med jobb, och därför är det onödigt att bidra ytterligare till onödig konsumtion. Den där julblomman gör varken till eller från. Den är lika mycket slit och släng även den. Dessutom kan det finnas många som inte har råd att ge de där pengarna till presenter, men gör det ändå. De som sliter hårt för att kunna ha råd med julklappar åt sina barn, men kanske känner sig tvingade att lämna ett bidrag. Även om det sägs ska vara frivilligt.
Ett år sa jag ifrån julblomma från min mamma eftersom det är slöseri att ge oss sådana. Vi ger dem ändå bara vidare… När julafton sedan kom fick vi den bästa och finaste ”julblomman” någonsin. Det var ett stort fat i koppar, fyllt med mossa, kottar, tomtar, tid och kärlek. I mitten stod ett stort ljus. Det ska tilläggas att fatet och tomtarna inte var nyköpta, det var sådant hon hade hemma. Och att mossan och kottarna var egenplockade. (Det är ett märkligt fenomen att mossa och kottar faktiskt går att köpa i affärerna.) Det var en av de finaste gåvor jag har fått, jag uppskattade den mycket och den är mig väldigt kär. Det är min typ av julklappar.
För mig är jul tid tillsammans med nära och kära. Man kan visa kärlek, omtanke och uppskattning på många sätt, inte bara genom nyköpta prylar. All konsumtion är inte dålig, men handen på hjärtat – hur många av oss har inte för mycket saker redan nu?
måndag 20 november 2017
Hemmagjort
Vi köper alltid ekologiska hud- och hårvårdsprodukter, de få vi använder. Men jag gillar inte när jag inte förstår innehållsförteckningen, vilket jag oftast inte gör när det kommer till hygienprodukter. De är oftast väldigt långa och jag har inte kunskapen att själv avgöra om substanserna är bra eller dåliga. Även om själva produkten är klassad som ekologisk innehåller den fortfarande en massa substanser som inte är ekologiska och som inte säger mig någonting. Så nu ska jag ge mig på egentillverkade produkter. Vi använder redan mandelolja istället för ansiktsrengöring, ansiktskräm och hudkräm. Den fungerar jättebra och är en produkt med väldigt kort innehållsförteckning på bara en ingrediens – ren mandelolja. Nu ska jag försöka minska ner på köp av andra produkter och ge mig på att göra lite egna istället.
Först ut blev rågmjölsschampo. Rågmjölet ska tydligen löddra, och lödder är ett krav från maken. Om jag ska kunna sälja in vissa idéer till resten av familjen får jag se till att vara lite smidig och lyhörd och se till att vissa önskemål tillgodoses.
Rågmjölsschampo
2,5 matsked rågmjöl blandas med 4 dl ljummet vatten i en burk och skakas om. Vätskan silas sedan genom en silduk eller nylonstrumpa, vilket jag använde. Schampot masseras in i torrt hår och får verka någon minut. Sedan är det bara att skölja ur, antingen med vinägerskölj eller med vatten.
Jag tror inte att maken kommer att tycka att det löddrar, men jag tyckte att det fungerade bra.
Barnens hårtvätt är en historia för sig. De skrek, skrattade, hoppade och skrek lite till. Jag tänkte nämligen inte på att schampot hade blivit kallt efter att ha stått en dag och att vattnet till vinägersköljet var direkt taget ur kallvattenkranen... Men de verkade ändå tycka att det var okej och både de och maken tyckte att de fick mjukt och fint hår.
Vinägerskölj ska tydligen vara bra mot klåda och irritationer i hårbotten, och fungera som balsam.
Vinägerskölj
1 del äppelcidervinäger
6 delar vatten
Efter schamponering gnids vinägersköljet in i hår och hårbotten och får sitta i några minuter innan det sköljs ur.
Att det fungerar som balsam kan jag skriva under på. Jag har inte använt balsam på länge eftersom jag ville minska ner på produktköp. Men nu kommer jag nog använda det varje gång jag tvättar håret, vinägerskölj är här för att stanna. Nästa gång jag gör vinägerskölj ska jag kanske dock inte använda min hemmagjorda äppelcidervinäger. Den är någon form av blandning mellan äppelcider och vinäger, vilket gjorde att det luktade bryggeri och gammalt vin i hela badrummet efter vår dusch. Jag tror inte att lukten sitter kvar i håret, men säg gärna till ifall så vore.
Till våren ska jag testa björklöv att använda som tvål och schampo. Då vet ni varför våra björkar kommer att vara nakna nästa sommar. Som tvål ska det bara vara att gnugga sig med björklöven. Björk innehåller saponiner som är ett rengörande ämne. Och till skillnad från rågmjölet är det alldeles gratis. Om ni inte har egna björkar bör ni fråga markägaren om ni får ta löv. Allemansrätten ska vi vara rädda om och inte missbruka.
Yngste sonen har börjat få raseriutbrott på sitt hår på morgnarna. Det ligger tydligen inte som det ska. Och bara vatten får det inte att ligga still som han vill ha det, så då använder han pappas vax. Hårvax tänkte jag försöka mig på så småningom, men jag börjar med hårsprej.
Hårsprej
Koka upp 1 dl vatten, 2 msk socker och 1 msk salt tills socker och salt har löst sig. Häll sedan den avsvalnade blandningen på sprejflaska. Klar att använda och testas imorgon!
Det är lite fix och trix med denna hemmagjorda hårvård, särskilt med att använda produkterna. Men det är kul att kunna göra hårvårdsprodukter själv av det som finns hemma i skafferiet. Om resultatet dessutom blir bättre än av det vi köper i affären är det så klart värt lite bök.
Vad vinner vi mer på detta fixande och trixande?
- vi lär få mindre sopor att åka till återvinningen med
- miljövinst; tänk på alla (plast)förpackningar vi inte längre behöver bidra till att tillverka
- ekonomisk vinst; jämför vad ett kilo rågmjöl kostar och ett kilo schampo (och hur mycket schampo man får på ett kilo mjöl!)
- vi minskar gifterna på kroppen och i naturen
- färre inköp minskar transporterna
- vi står aldrig utan och behöver inte åka och panikhandla
- det kan bli en rolig hobby
För fler enkla giftfria tips, se:
Nopoo.se
Häxans hus Handbok för ett giftfritt liv av Hella Nathorst-Böös
Först ut blev rågmjölsschampo. Rågmjölet ska tydligen löddra, och lödder är ett krav från maken. Om jag ska kunna sälja in vissa idéer till resten av familjen får jag se till att vara lite smidig och lyhörd och se till att vissa önskemål tillgodoses.
Rågmjölsschampo
2,5 matsked rågmjöl blandas med 4 dl ljummet vatten i en burk och skakas om. Vätskan silas sedan genom en silduk eller nylonstrumpa, vilket jag använde. Schampot masseras in i torrt hår och får verka någon minut. Sedan är det bara att skölja ur, antingen med vinägerskölj eller med vatten.
Jag tror inte att maken kommer att tycka att det löddrar, men jag tyckte att det fungerade bra.
Barnens hårtvätt är en historia för sig. De skrek, skrattade, hoppade och skrek lite till. Jag tänkte nämligen inte på att schampot hade blivit kallt efter att ha stått en dag och att vattnet till vinägersköljet var direkt taget ur kallvattenkranen... Men de verkade ändå tycka att det var okej och både de och maken tyckte att de fick mjukt och fint hår.
Vinägerskölj ska tydligen vara bra mot klåda och irritationer i hårbotten, och fungera som balsam.
Vinägerskölj
1 del äppelcidervinäger
6 delar vatten
Efter schamponering gnids vinägersköljet in i hår och hårbotten och får sitta i några minuter innan det sköljs ur.
Att det fungerar som balsam kan jag skriva under på. Jag har inte använt balsam på länge eftersom jag ville minska ner på produktköp. Men nu kommer jag nog använda det varje gång jag tvättar håret, vinägerskölj är här för att stanna. Nästa gång jag gör vinägerskölj ska jag kanske dock inte använda min hemmagjorda äppelcidervinäger. Den är någon form av blandning mellan äppelcider och vinäger, vilket gjorde att det luktade bryggeri och gammalt vin i hela badrummet efter vår dusch. Jag tror inte att lukten sitter kvar i håret, men säg gärna till ifall så vore.
Till våren ska jag testa björklöv att använda som tvål och schampo. Då vet ni varför våra björkar kommer att vara nakna nästa sommar. Som tvål ska det bara vara att gnugga sig med björklöven. Björk innehåller saponiner som är ett rengörande ämne. Och till skillnad från rågmjölet är det alldeles gratis. Om ni inte har egna björkar bör ni fråga markägaren om ni får ta löv. Allemansrätten ska vi vara rädda om och inte missbruka.
Yngste sonen har börjat få raseriutbrott på sitt hår på morgnarna. Det ligger tydligen inte som det ska. Och bara vatten får det inte att ligga still som han vill ha det, så då använder han pappas vax. Hårvax tänkte jag försöka mig på så småningom, men jag börjar med hårsprej.
Hårsprej
Koka upp 1 dl vatten, 2 msk socker och 1 msk salt tills socker och salt har löst sig. Häll sedan den avsvalnade blandningen på sprejflaska. Klar att använda och testas imorgon!
Det är lite fix och trix med denna hemmagjorda hårvård, särskilt med att använda produkterna. Men det är kul att kunna göra hårvårdsprodukter själv av det som finns hemma i skafferiet. Om resultatet dessutom blir bättre än av det vi köper i affären är det så klart värt lite bök.
Vad vinner vi mer på detta fixande och trixande?
- vi lär få mindre sopor att åka till återvinningen med
- miljövinst; tänk på alla (plast)förpackningar vi inte längre behöver bidra till att tillverka
- ekonomisk vinst; jämför vad ett kilo rågmjöl kostar och ett kilo schampo (och hur mycket schampo man får på ett kilo mjöl!)
- vi minskar gifterna på kroppen och i naturen
- färre inköp minskar transporterna
- vi står aldrig utan och behöver inte åka och panikhandla
- det kan bli en rolig hobby
För fler enkla giftfria tips, se:
Nopoo.se
Häxans hus Handbok för ett giftfritt liv av Hella Nathorst-Böös
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)