Alternativa toalettlösningar förknippar man ofta med fritidshus. Under semestern sitts det gärna på dass, i vardagen är det bekvämt med vattentoalett. Karin och Henrik har dock en separett som åretruntlösning och ger den en sjua i snittbetyg.
TEXT EMELIE HÖGBERG
1920 introducerades vattentoaletten i Sverige. Till en början spolades fekalier och urin ut i floder och vattendrag med allvarliga miljökonsekvenser som följd. Idag finns bättre reningsverk och slammet tas tillvara på bland annat i jordbruket. Men många anser fortfarande att torrdasset är den miljövänligaste lösningen.
- Det går åt ungefär 5 liter dricksvatten per spolning i en vattentoalett. Helt galet, säger Karin.
Modern variant av ett torrdass
Karin och Henriks toalett separerar urinen från fekalierna som leds till en stor enkubikstank. Tanken är isolerad så att inte urinet ska frysa på vintern. På våren sprids kisset ut på den närliggande ängen.
– Gör man det innan det regnar slipper man att det luktar urin på tomten i flera dagar, säger Henrik.
Det är inte bara den egna gården och dess odlingar som får nytta av näringsämnena. Kompisar kommer och hämtar urin till sina stadsodlingar också.
Svårare att städa
Henrik poängterar att man måste vara noga med hygienen. Fekaliehinken töms en gång i veckan i en större kompostbehållare. Behållaren har ännu inte hunnit bli full under de år de har bott här, men sedan kommer de komposterade fekalierna att spridas runt bärbuskar och fruktträd.
För att få kompostera fekalierna måste man ha tillstånd från miljöförvaltningen, men det brukar vara lätt att få eftersom kommunen uppmuntrar lösningen. Reglerna kan dock skilja från kommun till kommun, hör med din egen kommun vad som gäller.
– Vår toalett är bra för miljön och vi kan använda resurserna till odlingarna, säger Karin.
Något missöde och lite krångel till trots är de överlag nöjda med sin separett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar