Elin Boström hade länge varit intresserad av ätbara perenner, men saknade litteratur inriktad på svenska förhållanden. Plötsligt öppnade möjligheterna upp sig och idag står hon med både odlingsbok och en egen skogsträdgård.
Jag står hemma hos Elin Boström på den lilla gården Bobrunna i Tensta, ett par mil norr om Uppsala, och ser ut över de tvåhundra kvadratmetrarna plöjd, harvad och gödslad mark. Det är dags att anlägga en skogsträdgård. Till sin hjälp har Elin Boström författarna Annevi Sjöberg och Philipp Weiss. De kom i våras ut med boken ”Skogsträdgården – odla ätbart överallt”.
Boken finansierades genom det webbaserade insamlingssystemet kickstarter, där olika objekt säljs ut i förväg. För 300 kronor skulle en signerad bok skickas hem, men Elin Boström nappade istället på det dyraste och mest exklusiva föremålet som var en skogsträdgård. Den skulle författarna själva komma och anlägga.
– Det var mitt dyraste impulsköp hittills. Men för 12 000 kronor får jag växter för ett värde av halva summan och dessutom Annevi och Philipps kunskap, säger Elin Boström.
Annevi Sjöberg är miljövetare och miljöingenjör och Philipp Weiss är civilingenjör och diplomerad permakulturdesigner. Båda bor i Stjärnsund i södra Dalarna och håller kurser i bland annat skogsträdgårdsodling. År 2016 släpptes deras första bok ”Fleråriga grönsaker: upptäck, odla, njut”. Den nya boken handlar om det mer övergripande odlingssystemet för skogsträdgårdar, vilket härmar naturliga ekosystem, och där nyckelordet är biologisk mångfald.
I skogsträdgården sätts ätliga träd och buskar. Allt från björnbär och krusbär till lite ovanligare minikiwi och pimpernöt har placerats ut på ungefär hälften av den iordningställda ytan. Elin Boström planerar att utöka skogsträdgården vartefter.
Det blåser mycket på den här platsen och det är viktigt med placeringen. Havtornen vill ha fullt solljus. Likaså björnbäret som även är väldigt vindtåligt. Därför ska det få klättra på det höga rådjursstängslet som omgärdar odlingen, för att så småningom bilda ett vindskydd åt känsligare växter som exempelvis stor rosenkvitten.
Eftersom det tar ett par år för de vedartade växterna att etablera sig väntar man lika länge med att plantera örtskiktet. Tillsammans med ett tjugotal träd och buskar ingår ett startpaket med örtartade moderplantor.
– Elin får sätta örtskiktet i pallkragar så länge, säger Annevi Sjöberg. Då lär hon känna växterna, hur de växer och vilka hon tycker om. Sedan kan hon föröka dem.
Hasse Kangasharju och Jenny Kangas från Järlåsa hade också velat köpa skogsträdgården.
– Den försvann på en gång. Vi fick köpa en konsultation istället. Och så fick vi komma hit och lära oss det praktiska här hos Elin, säger Jenny Kangas.
Hasse Kangasharju lägger till att Annevi Sjöberg och Philipp Weiss nyligen varit hem till dem och att de då fick en odlingsplan för sin blivande skogsträdgård.
Elin Boström gillar tanken på ett odlingssystem som så småningom ska kunna sköta sig självt.
– Jag är förförd av en arbetsfri odling, säger hon. Jag är lite lat av mig. Med perenna växter behöver jag inte hålla koll på jordtemperatur och nattfrost. Perennerna kommer dessutom år efter år, blir det ingen skörd ett år så blir det förhoppningsvis året därefter.
Annevi Sjöbergs och Philipp Weiss bästa tips till den som vill anlägga en egen skogsträdgård
1. Börja smått. Sätt inte fler träd och buskar än du klarar av och orkar ta hand om.
2. Tänk igenom etableringen ordentligt. Vattna och täck noggrant, satsa på nätkorgar om det finns risk för sork och se till att skapa ett bra mikroklimat för växterna.
3. Åk runt till andra som har anlagt skogsträdgårdar och se hur de har gjort. Ta också hjälp av växternas naturliga miljö, mycket inspiration går att hitta i vanliga skogsbryn.
Kickstarter
Kickstarter är ett webbaserat finansieringsverktyg som används för att samla ihop pengar till olika projekt. Tanken med insamlingssystemet är att initiativtagaren ska få en trygg ekonomisk utgångspunkt. Vem som helst kan köpa in sig på en idé man tror på eller vill stötta. Betalning sker först när insamlingen har nått ett förbestämt mål, vilket också är garantin för att projektet blir av. Systemet kallas även för crowdfunding, gräsrotsfinansiering, folkfinansiering och massfinansiering.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar